Vägen till helvetet

”Vägen till helvetet är kantad av goda föresatser,” brukar det sägas. När försvarsminister Odenberg idag skriver på SvD Brännpunkt visar han tydligt att han inte hört uttrycket eller inte vill ta det till sig.

Odenberg hävdar att syftet är att skydda grundläggande fri- och rättigheter. Varför han då lägger fram ett förslag som åstadkommer det omvända förstår jag inte. Rick Falkvinge hänvisar till rapporten om ”Rikets säkerhet och den personliga integriteten” som kom för fem år sedan, där det bland annat tydligt framgår att de politiska skyddsmekanismer som hade satts upp för att skydda individen hade varit helt verkningslösa. Saknar Odenberg kunskaper om den rapporten?

Odenberg påstår vidare att signalspaningen fokuserar på informationen och inte på individen. Det är rent nonsens. Skulle FRA mot förmodan hitta nålen i den enorma höstacken och upptäcka ett hot mot rikets säkerhet är informationen värdelös om den inte kopplas till en eller flera individer.

Det är möjligt att syftet är att upptäcka militära hot, gränsöverskridande terrorism eller spridning av massförstörelsevapen. Men en så massiv övervakning som det är frågan om genererar mängder av spillinformation. Idag är den informationen kanske inte intressant, men imorgon? Med alla mekanismer på plats är det enkelt för en mindre nogräknad makthavare att dra igång ett system som skulle göra KGB och Stasi gröna av avund.

Jag visste inte att FRA bedrivit sin verksamhet utan att den varit reglerad i lag. Det är verkligen skrämmande.

Odenberg påstår att lagförslaget är baserat på en grundlig förankringsprocess. Är det därför han vill driva igenom det innan integrationsskyddskommitténs delbetänkande kommer om några veckor?

Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer att rösta emot lagförslaget. Jag inte bara hoppas, utan kräver av de borgerliga politiker som värnar om individens integritet att de går emot partilinjen och förpassar förslaget till papperskorgen, där det hör hemma.