fredag 2 mars 2007

Kravallerna i Köpenhamn

Som skånsk bloggare är det svårt att inte ha en åsikt om dramat som under gårdagsnatten utspelade sig bara ett stenkast (no pun intended) från min hemort.

Vid rensningen av ungdomshuset på Nørrebro användes bl.a. militärens helikoptrar för att sänka ner poliser på taket. Det finns en stor fara i det agerandet, inte minst för att det för tankarna till andra typer av samhällen än det danska. Men det är viktigt att påpeka att målsättningen var att tömma huset på ett säkert sätt och att inga militärer utöver helikopterpiloterna deltog i operationen. Det är sannolikt att en annan typ av stormning utsatt både poliserna och de 35 ungdomar som befann sig i huset för betydligt större risker. Rensningen tycks enligt SvD ha gått fredligt till.

Först många timmar senare samlades uppemot tvåtusen ungdomar för att genomföra en demonstration mot rensningen. Bland dessa fanns en grupp mycket hårdföra vänsterextremister vars huvudsakliga sysselsättning är att sätta skräck i de som befinner sig i närheten av demonstrationerna. De vill helt enkelt terrorisera omgivningen. Våldsverkare förflyttar sig över hela norra Europa och deltar så fort det finns en möjlighet att utsätta oskyldiga privatpersoner för allvarlig fara. De hävdar att det är samhällets ”lakejer” de slåss mot, framförallt i form av poliser. Varför får då de invandrare som äger små butiker utmed Nørrebrogade sina livsverk slagna i spillror? Varför måste de omkringboende riskera livet när de går till och från hemmet? När som helst kan någon få skallen krossad av en kringflygande gatsten. Varför finns det så många inom den politiska vänstern som anser att ungdomarna har ”rätt” att agera på detta sätt? Provokation hävdar de. Man har alltid ett val! Ska jag plocka upp gatstenen och kasta den mot en annan människa? Den dag man ger någon carte blanche att slippa ta ansvar för den typen av handlingar, den dagen har man förlorat all trovärdighet som förespråkare av mänskliga rättigheter.

För övrigt erbjöds ungdomarna ett alternativt hus, men tackade nej eftersom förutsättningen var att de skulle stå för en del av kostnaderna själva. Är det så den politiska vänstern vill ha det? Får man inte det man pekar på, helt utan egen insats, har man rätt att ta det med våld?

Inga kommentarer: