Skyldig enligt lag att riskera ditt liv?

Alliansen planerar att införa en lag som gör det brottligt att inte ingripa om man bevittnar ett brott. Inger Davidsson (kd) talar om det som en civilkuragelag. Det är det naturligtvis inte. Civilkurage är inget man kan lagstifta fram. Artikel i SvD.

Det är juridiskt och moraliskt mycket tvivelaktigt att införa en lag som tvingar medborgarna att i fredstid riskera sina liv och frånta dem rätten att själva göra en riskbedömning. Den yttersta konsekvensen av ett ingripande kan faktiskt vara att den som ingriper råkar rejält illa ut, kanske rent av mister livet. Men det räcker att ringa polisen för att ha uppfyllt sina förpliktelser, hävdar vissa. Vet vi det? Kan domstolen komma att kräva ett mer aktivt handlande? Vems bedömning av risken är det som ska gälla?

Det är ingen hemlighet att lagar används för att styra människors beteende. Men i normala fall brukar det vara för att beivra ett farligt beteende. Här är det tvärtom. För att inte riskera att lagföras för brott mot ingripandelagen måste man utföra en potentiellt farlig handling.

Polisen är oroad att det kommer att leda till att färre människor träder fram och vittnar eftersom fokus riskerar att hamna på deras passivitet istället för på det begångna brottet. Det är en berättigad oro. Redan idag är det många som helt enkelt inte vågar vittna eftersom polisen har svårt för att skydda vittnen.

Alliansen följer en legalistisk attityd som är stark inom alla de sju socialdemokratiska partierna i Riksdagen. De tycks tro att allt kan styras med lag. Hur många av er som läser den här bloggen avstår från att mörda för att det är olagligt? Hur många avstår för att det går emot er personliga moral? BRÅ:s informationschef Ninna Mörner menar att ”Civilkurage är en attitydfråga som det är svårt att lagstifta kring.” Kan bara instämma. Den personliga moralen/attityden är det som styr beteendet. Jag ser en oerhört stor fara i att låta lagen styra moralen istället för tvärtom.

Hur långt ska lagen sträcka sig? Om min bästa vän begår en handling som jag svårligen kan betrakta som ett brott, t.ex. struntar i att betala TV-licensen, ska jag enligt lag vara skyldig att anmäla honom. Är det ett angiverisamhälle Alliansen vill ha? De slåss redan för en Stasi-liknande övervakning av medborgarnas kommunikation. Är inte det illa nog? Vill de bräcka Bodström i en tävling om vilken regering som först inför ett 1984-samhälle?