Vi har inget klimat!

Går det att förneka att vi har ett klimat? I vänsterns förvirrade värld tycks det vara fullt möjligt. Tidningen Arbetaren har en mycket lång artikel där de gång på gång använder uttrycket ”klimatförnekare”. Att vi har ett klimat är en truism. Det är inte svårt att första varför vänsterdebattörer hävdar att det finns personer som förnekar klimatet. Naturligtvis vill de föra tankarna till personer som David Irving och Robert Faurisson, dvs. sådana som förnekar att Förintelsen ägt rum. Guilt by association av värsta och vidrigaste skolan. Tyvärr väldigt vanligt förekommande från vänsterhåll.

Vad är det då ”klimatförnekarna” säger som gör dem så klandervärda i vänsterns ögon. Jo, det menar att Den Upplysta Sanningen™ kanske inte är så upplyst och kanske inte säger hela sanningen. För en miljöfundamentalist och/eller vänsterdebattör är det ett av de värsta brotten någon kan göra sig skyldig till. För dem finns bara en väg. De har bestämt sig för att det enbart är människans utsläpp av växthusgaser som förorsakat klimatförändringar. Någon helt eller delvis annan förklaringsmodell är inte tillåten.

Jag ser minst två faror med den typen av tunnelseende. Klimatfrågan är oerhört komplicerad med miljontals variabler som måste vägas in. Därför är det farligt lätt att skära bort alla variabler som inte stämmer in på den i förväg fastställda tesen. ”Fenomenet” känns kanske igen från debaclet kring stora delar av den feministiska forskningen. Att lägga fram en tes och sedan försöka vederlägga eller förkasta denna är en väl beprövad forskningsmetodik. Men vad händer när man väljer att ignorera eller gömma undan allt som talar mot den egna tesen. Svaret är: Det blir politik istället för forskning. Det är precis det som hänt, bl.a. med den för-rapport som FN-organet IPCC släppte härförleden. För de som är intresserade av en annan bild än den som fårskocken vill få dig att se, rekommenderar jag Per Welanders blogg Moderna Myter.

Den andra stora faran är egentligen andra sidan av myntet. Eftersom mijöfundamentalisterna hävdar att förändringarna enbart beror på växthusgaserna, blir följden att den enda tänkbara åtgärden är att minska utsläppen av dessa. Det skadar självklart inte naturen att minska utsläppen men är det verkligen rätt att slå back i maskin till ofattbara kostnader? Vore det inte en idé att behålla vår relativt billiga energiförsörjning och under tiden söka bättre lösningar? Nej, säger alarmisterna! Den enda vägen måste följas till varje pris! Vi behöver inte gå längre än över Östersjön för att förstå att det kommer att innebära allvarliga problem för miljontals människor. I Baltikum, Centraleuropa och Östeuropa håller de som bäst på att bygga upp sina länder efter socialismens senaste stora experiment. Just nu ligger utsläppen högre än i t.ex. Sverige. Men får de bara tid att modernisera hela industrin kommer de snart att ligga i nivå med oss eller lägre. Ännu värre är det för de u-länder som så smått börjar få fart på sina ekonomier (trots att EU gör allt de kan för att hålla tillbaka dem med höga tullmurar och artificiella importbegränsningar, men det är en annan diskussion). Den politiska vänstern talar om global solidaritet. Samtidigt har de ingen förståelse för att man i många länder prioriterar ekonomiska reformer som ger mat på bordet och kläder på kroppen, framför minskade utsläpp av växthusgaser. Miljöimperialismen vinner ständigt ny mark i vänsterkretsar.

För en tid sedan hörde jag en mycket intressant intervju på radion. Tyvärr har jag glömt vad han hette som intervjuades. I vilket fall som helst hade han mycket spännande tankar kring klimathotet. Det tycks råda ganska stor konsensus att polarisarna smälter till följd av ökad temperatur. Den intervjuade undrade varför vi ska möta problemet genom att spendera hundratals miljarder kronor för att nå godtyckligt uppsatta mål. Kyotoprotokollets mål är mer politiska än vetenskapliga. Istället föreslog han att man kunde skydda de mest utsatta isarna med ett värmereflekterande material. Tekniken finns och kostar bara en bråkdel av notan för Kyotoprotokollet. Jag kan inte värdera rimligheten i hans påståenden men jag är övertygad om att lösningen på alla problem är att gå framåt. Det krävs nya, fräscha tankebanor och spännande nya idéer. För vänstern stavas lösningen att beskatta, skuldbelägga och att tvinga alla gå bakåt i tiden. De som kallar sig radikala har blivit de mest konservativa. Så länge enda-vägen-politiker håller klimatdebatten i ett strupgrepp kommer inte förnuftet att segra. Tyvär!!