Vi glömmer aldrig!!

Idag består Europa av demokratiska stater. Men så har det inte alltid varit. Under första halvan av min levnad delades Europa av en mur av taggtråd, betong och minor. I torn stod kulsprutebeväpnade vakter, redo att meja ner de som närmade sig muren. Män, kvinnor och barn – för dem spelade det ingen roll. På ena sidan fanns demokratierna. På andra sidan – ofriheten. Den kommunistiska diktaturen höll den östra delen av Europa i ett järngrepp. Människor tvingades köa i timmar för smör som smakade mer diesel än något annat eller toalettpapper som rev mer än det torkade. För den som ville ha en bil i hårdpapp eller en telefon var väntetiden ett decennium eller mer.

Drömmen om frihet stannade hos de flesta vid att vara en dröm. De som inte stod ut med diktaturen mejades ner av kulsprutegevären eller skickades till Gulag där de svalt till döds, avrättades eller arbetades till sin grav. Miljontals människor miste livet. När studenterna i Budapest protesterade i oktober 1956 krossades de under stridsvagnarnas larvfötter. Samma sak i Prag 12 år senare.

För de som vill veta mer om kommunismens illgärningar har Föreningen för Upplysning om Kommunismen (UOK) en ganska bra sida som heter Det Tysta Landet.

Jag minns den där novemberkvällen 1989 när förtrycket äntligen krossades. Jag minns hur människor bröt sönder den där förhatliga muren med sina bara händer. Jag minns den oerhörda glädje jag kände när de första människorna kröp igenom hålen i muren för att återförenas med släkt, vänner och familj i Väst. Äntligen kunde de påbörja sin mödosamma resa mot frihet. Jag minns de många glädjetårarna.

Det fanns andra som också grät, men inte av glädje utan av sorg. Många av dem sitter fortfarande i beslutande församlingar runt om i Europa. Vissa av dem kallar sig fortfarande för kommunister. Andra har slutat kalla sig det eftersom det inte var populärt. Men deras tankar är fortfarande kommunistens. Kända musiker hyllar de sista kvarlevande kommunistdiktaturerna. Unga människor omfamnar kommunismen och anordnar gatufester till dess ära.

Har de inte lärt sig någonting? Har de redan glömt?

Vi glömmer aldrig!!