Hans Linde (v) ställde igår en fråga till utrikesminister Carl Bildt (m) om vad han tänker göra för att klargöra om svenska medborgare gripits i Somalia i strid med internationell rätt. Enligt ambassadör Jens Odlander är de gripna misstänkta för att vara s.k. illegala kombattanter. Vore det inte betydligt mer intressant att utreda vilka brott de gjort sig skyldiga till och varför svenska medborgare deltagit på den islamistiska sidan? Eller är det som vanligt så att den politiska vänstern struntar i att de slåss för att bevara Shariadomstolar och ett totalitärt islamistiskt styre? Åsa Linderborg (v) kallar t.ex. den typen av personer för frihetskämpar. Man kan verkligen undra vad det är för typ av frihet de strider för och för vem den "friheten" ska gälla... (Jag har faktiskt mailat Åsa Linderborg ett flertal gånger och ställt den frågan men inte fått något svar.)
Jag är väl medveten om att USA ligger långt fram i Hans Lindes vokabulär (se nedan) men att hävda att det är Washington som myntat begreppet illegal kombattant är både historielöst och rent ut sagt ett sätt att idiotförklara sig själv på. Tragiskt att massmedia hänger på den begreppsförvirringen. Begreppet har åtminstone funnits sedan Hugo Grotius på 1600-talet kodifierade krigets lagar i sin skrift De Jure Bellis ac Pacis.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nu råkar det vara så att det är Genevekonventionen som idag styr vilka rättigheter tillfångatagna kombattanter har. Frågan om en fånge ska omfattas av Genevekonventionen eller ej skall avgöras av domstol. Hur jänkarna än gör så strider deras agerande mot konventionen.
Om Hugo grotius nämnde illegala kombattanter på 1600-talet är endast av akademiskt intresse även om du verkar tycka att det är jätteviktigt.
Tyvärr är det inte så svart eller vitt som du vill få det att framstå som. Är de att betrakta som (legala) kombattanter är det självklart att de ska betraktas som krigsfångar och att den trejde Génévekonventionen ska gälla för dem. Just därför är det viktigt att klargöra på vilket sätt de deltagit i striderna. Gerillasoldater, legoknektar och terrorister kan hamna i en gråzon där de varken är att betrakta som civilbefolkning eller kombattanter.
Personligen anser jag att alla människor, oavsett handlingar och oavsett folkrättslig status, ska behandlas med respekt för sina mänskliga rättigheter. Beklagligt nog är det inte det som styr svensk utrikespolicy. Särskilt för den förra regeringen, men även för denna, är det legalism som är riktmärket. Därav följer att man måste se till de misstänktas handlingar för att avgöra deras status. För vänsterpolitiker tycks dock en konsekvent hållning få stå till sidan när det dyker upp en chans att angripa USA (vilket i och för sig är konsekvent i sin ensidighet).
Att sätta saker i sitt sammanhang och förstå den historiska bakgrunden är mer än bara ett akademiskt intresse. Om inte annat för att slippa kläcka ur sig rena felaktigheter, vars enda syfte är billiga politiska poänger.
Skicka en kommentar